Professor i mätteknik. Jobbade på KTH fram till 1991. Blev rekryterad till att bygga upp mätföretaget Semkos EMC-verksamhet 1991. Där blev han så småningom teknisk chef, samtidigt som Semko blev en del av den internationella Intertek-koncernen. 1999 tog han ett jobb som rådgivare i EMC-frågor i Ungern inför EU-medlemskapet. Arbetet har fortsatt fram till Ungerns EU-inträde i år. Dag Björklöf har även en professur på Luleå Tekniska Universitet.

- Jag har blivit EU-expert på CE-märkning och marknadskontroll. Härnäst ska jag till Asien på en utvärderingsresa finansierad med EU-pengar. Syftet är att undersöka asiatiska myndigheters förmåga att arbeta efter europeiska regler och standarder för elektronik.

Det berättar Dag Björklöf om vad han gör just idag. Han är annars mest känd som informationsspridare inom mätteknik och automation.

Han är även EMC-professor på Luleå Tekniska Universitet, men för närvarande bara på fem procents tjänst. Sveriges minsta professor, kallar han sig.

EMC, elektromagnetisk kompatibilitet, går framför allt ut på två saker. Elektronisk utrustning får inte störa annan utrustning i sin närmiljö, och den ska tåla sin egen elektromagnetiska miljö. Detta regleras av EUs EMC-direktiv, som har en reviderad version på gång. Dag Björklöf har invändningar mot det nya direktivet.

För hårt
- Att det är ett legalt krav att en tv inte får flimra när grannen använder sin mobiltelefon tycker jag personligen är litet väl hårt. För mig är det mer en kvalitetsfråga. Jag var med i början av arbetet med det nya EMC-direktivet, och hoppades på att riskanalys skulle komma med som en faktor.

Med riskanalys menar han att tillverkaren skulle göra en bedömning av konsekvenserna av en eventuell störning. Om dessa är marginella kan kraven vara lösare.

- Men nu har direktivet nötts och nötts och mjölkats ur, och i dagsläget innehåller det inga väsentliga ändringar, tyvärr.

De senaste åren har Dag Björklöf huvudsakligen tillbringat på ekonomiministeriet i Ungern. Där har han fungerat som rådgivare inför EU-medlemskapet. Framför allt som teknikexpert men det har även blivit en hel del juridik.

- I början var jag litet orolig för att ge mig in på områden jag inte kände mig tillräckligt kompetent inom, men jag upptäckte att man kommer långt med god mätteknisk analysförmåga, sunt förnuft och ett bra kontaktnät av experter att rådgöra med. Nu tycker jag att det är väldigt roligt att våga ge sig in på nya områden.

Blev kvar i Ungern
Från början var arbetet i Ungern bara tänkt att vara i ett och ett halvt år, och han nöjde sig med att ta tjänstledigt från sitt jobb som teknisk chef på Intertek Semko. Men direkt när förordnandet gick ut kom ett nytt erbjudande, och Dag Björklöf blev kvar i Ungern fram till nu.

- Det har varit ett väldigt tacksamt arbete, för kandidatländerna vill så gärna uppfylla EUs alla villkor. Kommissionen har ställt tuffa krav, ibland striktare än dem Sverige fick vid EU-inträdet.

Dag Björklöf har dock inte släppt forskningen och undervisningen helt. Han påpekar att Luleå Tekniska Universitet i våras fick sin andra doktor på ett år i EMC.

- Vi har också ett forskningsprojekt på gång som kommer att röra mät- och övervakningsteknik i järnvägssammanhang. Järnvägar är en väldigt tuff miljö med kraftiga elektriska och magnetiska fält, där EMC är extra viktigt.

Gemensamt grepp behövdes
Dag Björklöf halkade in på EMC när han undervisade på KTH i mätteknik och började föra in EMC som punkt i undervisningen i slutet av 80-talet.

- Alla kunde en del i sin bransch, inom kraftelektronik, tillämpad elektronik och praktisk elektroteknik, men jag insåg att det behövdes ett gemensamt grepp.

När Semko erbjöd honom jobb för att bygga upp ett EMC-center var han inte svårövertalad. Vid den tiden var EMC fortfarande ett relativt okänt begrepp. I dag tycker Dag Björklöf att kunskapsnivån är väldigt god hos både tillverkare och myndigheter. Men det finns fortfarande områden där han vill se förbättringar. Ett av dem är skärmningsteknik, ett annat felmarginaler vid mätning och provning.

- Det finns tabeller och tumregler för mätfel, och många tar dem rakt av utan att kontrollera med sin egen utrustning och mätsituation. Det är lätt att tro att det är lättare att mäta EMC än vad det egentligen är, och det finns ett stort behov av att bättre kartlägga osäkerhetsfaktorerna.

Oväntad skillnad
Han berättar om resultatet av ett så kallat round robin-test, där ett mätobjekt fick gå runt mellan ett tiotal olika mätlaboratorier, för att man skulle se skillnaden i uppmätta mätvärden. Labben hade en specificerad osäkerhetsfaktor på ± 2-4 dB, men vid mätning upptäckte de att skillnaden i resultat kunde uppgå till närmare ± 20 dB.

Round robin är en väldigt användbar metod som incitament till att jaga felkällor. Den säger inte vem som har rätt och vem som har fel, utan ger alla anledning till eftertanke.

Dag Björklöf vill gärna fortsätta att arbeta med aspirerande EU-länder. Ett erbjudande har kommit från Rumänien, men han sneglar också på Kroatien.

- Har du väl blivit EU-expert och gjort bra ifrån dig i ett antal projekt så öppnar det i regel dörren för nya erbjudanden. Och att få hjälpa till att lägga EU-pusslet är väldigt spännande.

Elias Nordling